Att ha behandling för lymfom är ofta ett livräddande beslut. Men det ger dig också en större risk att utveckla en andra cancer senare i livet. I de flesta fall kan en andra cancer inträffa mer än 10 år efter att du påbörjat din lymfombehandling. I mycket sällsynta fall kan det hända tidigare.
Ett försvagat immunförsvar, kemoterapi och strålbehandling kan alla öka risken för en andra cancer som skiljer sig från ditt initiala lymfom. Andra behandlingar kan också öka din risk.
Inte alla som har fått behandling kommer att få en andra cancer, men det är viktigt att vara medveten om risken så att du kan hantera din hälsa och få medicinsk rådgivning tidigt. Att ha regelbundna kontroller hos din allmänläkare (GP), hematolog, onkolog eller strålningsonkolog är en viktig del för att se till att eventuella andra cancerformer upptäcks tidigt och behandlas vid behov.
Den här sidan ger information om vad du ska leta efter, vilka kontroller du bör göra och när du ska träffa en läkare om nya symtom.
Vad är en andra cancer
En andra cancer är utvecklingen av en ny cancer som inte är relaterad till din ursprungliga lymfom- eller KLL-diagnos. Det är inte ett återfall eller transformation av ditt lymfom/KLL.
För mer information om återfall eller transformerat lymfom, klicka på länkarna nedan.
Varför uppstår andra cancerformer?
Vissa behandlingar fungerar genom att förändra hur ditt immunsystem fungerar, medan andra orsakar direkt skada på dina cellers DNA. Detta är viktigt eftersom det hjälper till att förstöra lymfomcellerna. Men det kan också öka risken för andra cancerformer eftersom ditt immunförsvar kan försvagas, eller DNA-skada så småningom kan leda till att fler oseriösa (skadade) celler flyr ditt immunsystem och förökar sig tills de blir cancer.
De flesta får inte en andra cancer. Det är dock viktigt att känna till din risk så att du kan göra rutinundersökningar och få medicinsk rådgivning tidigt.
Hur växer celler normalt?
Normalt växer celler och förökar sig på ett mycket hårt kontrollerat och organiserat sätt. De är programmerade att växa och bete sig på ett visst sätt, och föröka sig eller dö vid vissa tidpunkter.
Celler i sig är mikroskopiska – vilket betyder att de är så små att vi inte kan se dem. Men när de alla går ihop utgör de varje del av vår kropp inklusive vår hud, naglar, ben, hår, lymfkörtlar, blod och kroppsorgan.
Det finns många kontroller och balanser som händer för att se till att celler utvecklas på rätt sätt. Dessa inkluderar "immunkontrollpunkter". Immunkontrollpunkter är punkter under celltillväxten där vårt immunsystem "kontrollerar" att cellen är en normal, frisk cell.
Om cellen kontrolleras och visar sig vara frisk, fortsätter den att växa. Om det är sjukt, eller skadat på något sätt, repareras det eller förstörs (dör), och tas bort från vår kropp genom vårt lymfsystem.
- När celler förökar sig kallas det celldelning.
- När celler dör kallas det apoptos.
Denna process av celldelning och apoptos regleras av generna i vårt DNA och pågår hela tiden i våra kroppar. Vi tillverkar biljoner celler varje dag för att ersätta de gamla som har slutfört sitt jobb eller blivit skadade.
Gener och DNA
Inuti varje cell (förutom röda blodkroppar) finns en kärna med 23 par kromosomer.
Kromosomer består av vårt DNA, och vårt DNA består av många olika gener som ger "receptet" på hur våra celler ska växa, föröka sig, arbeta och så småningom dö.
Cancer uppstår när skador eller misstag sker i våra gener. Vissa behandlingar för lymfom kan orsaka vissa bestående skador på generna.
Läs mer om vad som händer när våra gener och DNA skadas i videon nedan. Oroa dig inte för mycket om alla namn på proteiner och processer, namnen är inte lika viktiga som vad de gör.
Vad är cancer?
Cancer är a gentic sjukdom. Det uppstår när skador eller misstag uppstår i vår gens, vilket resulterar i onormal, okontrollerad tillväxt av celler.
Cancer uppstår när den okontrollerade och onormala celltillväxten fortsätter och bildar en tumör, eller en ökning av cancerceller i ditt blod eller lymfsystem.
Dessa förändringar i vårt DNA kallas ibland genetiska mutationer eller genetiska variationer.
Sekundära cancerformer uppstår på grund av skadebehandlingen för din första cancer - lymfom eller KLL orsakar ditt DNA, gener eller immunsystem.
Vilken typ av sekundär cancer kan uppstå?
Att ha behandling för lymfom kan ge dig en något högre risk för alla typer av cancer. Däremot kan risken för vissa andra cancerformer vara högre beroende på vilken typ av behandling du har och platsen för lymfomet som behandlas.
Behandling med kemoterapi kan öka risken för en sekund blod cancer myelom eller leukemi eller, om du har haft Hodgkin-lymfom, kan du utveckla en undertyp av icke-Hodgkin-lymfom. Bil-T-cellsterapi kan öka risken för att utveckla T-cellslymfom, leukemi eller hudcancer, även om risken tros vara liten.
Risken för en andra cancer efter strålbehandling är relaterad till det område av din kropp dit strålbehandlingen var inriktad.
Klicka på rubrikerna nedan för att lära dig mer om risken för de vanligaste typerna av andra cancerformer.
Hudcancer kan vara:
- Basalcellskarcinom
- Squamouscellkarcinom
- melanom
- Merkelcellscancer.
Bröstcancer är vanligare hos kvinnor än män, men män kan fortfarande få bröstcancer. Om du har fått strålning mot bröstet kan du ha en ökad risk att utveckla bröstcancer senare i livet.
Du bör börja göra årliga kontroller som mammografi och ultraljud från 30 års ålder, eller 8 år efter att du påbörjat behandling för lymfom/KLL – beroende på vad som inträffar först.
Din risk att utveckla bröstcancer som en långtidseffekt av din lymfombehandling är högre om du fick strålning mot bröstet när du var yngre än 30 år.
Be din husläkare (lokalläkare) att visa dig hur du kontrollerar dina bröst för knölar. Kontrollera om det finns klumpar varje månad och rapportera eventuella förändringar till din läkare.
Du kan utveckla ett andra och obesläktat lymfom. Detta är skiljer sig från ett återfall eller transformerat lymfom.
Till exempel, om du tidigare har fått behandling för Hodgkin lymfom, kan du utveckla ett andra lymfom som är en undertyp av Non-Hodgkin lymfom (NHL). Om du har haft NHL tidigare kan du utveckla en annan typ av NHL eller Hodgkins lymfom.
Vissa personer har utvecklat ett T-cellslymfom efter CAR T-cellsbehandling för ett B-cellslymfom.
Klicka här från mer information om symtom på lymfom och när du ska träffa din läkare.
Beroende på vilken typ av behandling du hade, kan du ha en ökad risk att utveckla en typ av leukemi som kallas Akut Myeloid Leukemi (AML). Symtom på AML inkluderar:
- Blödning eller blåmärken lättare än vanligt, eller lila eller rödaktiga prickiga utslag.
- Trötthet och allmän svaghet
- Viktminskning med eller utan aptitlöshet
- Sår som inte läker som förväntat
- Feber och/eller frossa
- Infektioner som hela tiden kommer tillbaka eller inte försvinner
- Andningssvårigheter, andnöd eller bröstsmärtor
- Förändringar i dina blodprover.
Fråga din läkare om du löper en ökad risk att utveckla AML och vilken uppföljning du kan behöva.
Du kan ha en något ökad risk att utveckla lungcancer senare i livet om du har fått strålning mot bröstet. Denna risk ökar om du röker, men även icke-rökare kan få det.
Nyare tekniker inom strålbehandling gör det säkrare och minskar risken, men du bör rapportera eventuella luftvägssymtom till din läkare om de varar längre än två veckor. Dessa inkluderar:
- Känner andfåddhet utan anledning
- Känner dig trött eller andfådd snabbare än förväntat när du tränar
- Smärta i bröstet
- Obehag när du andas
- Hosta med eller utan slem
- Hosta blod.
Du kan löpa ökad risk att utveckla sköldkörtelcancer om du har fått strålning mot halsen eller halsen.
Symtom på sköldkörtelcancer inkluderar:
- Ont i halsen eller smärta i framsidan av nacken som kan gå upp till öronen
- En klump framför halsen
- Svullnad i nacken
- Svårigheter att svälja eller andas
- Ändringar i din röst
- En hosta som inte går över.
Kontakta din lokala läkare om något av dessa symtom är allvarligt eller om de varar längre än 2 veckor.
Strålning mot din buk eller tarm kan öka risken att utveckla tarmcancer senare i livet. Rapportera alla förändringar till din läkare för granskning. Ändringar du kan få inkluderar:
- Diarré eller förstoppning
- Uppblåsthet eller smärta i buken och magen
- Blod när du går på toaletten – det kan se ut som knallrött blod eller ett mörkt klibbigt svart bajs
- Svårigheter att äta på grund av mättnad
- Illamående och kräkningar
- Gå ner i vikt utan att försöka.
Du kan löpa ökad risk för prostatacancer om du har fått strålning mot buken eller bäckenområdet, eller haft andra typer av cancerläkemedel som kemoterapi, målinriktade eller immunterapier.
Gör regelbundna prostatakontroller med din läkare och rapportera eventuella förändringar som:
- svårigheter med urinflödet eller att behöva gå mer än vanligt
- förändringar i att få erektion eller blod i din sperma
- smärta, uppblåsthet eller obehag i buken.
Vilka andra cancerformer du kan vara i riskzonen för, och vilka uppföljningstester och skanningar du bör ha. Din läkare kommer att kunna hjälpa till att organisera dessa tester.
Är det värt risken med behandling?
Detta är ett mycket personligt beslut. Risken för att utveckla en andra cancer, även om den är högre än för dem som inte har fått behandling för lymfom, är fortfarande låg.
Genom att ha behandling nu kan du förhoppningsvis uppnå remission eller till och med bota från ditt nuvarande lymfom. Detta kan möjligen ge dig många fler år av bra livskvalitet.
Att veta att det finns en risk för en andra cancer kan orsaka ångest, men betyder också att du vet vilka symtom du ska hålla utkik efter och när du ska träffa en läkare. Det innebär också att du kommer att följas noggrant och få skanningar eller tester gjorda för att upptäcka eventuell andra cancersjukdom tidigt. Detta kommer förhoppningsvis att ge dig den bästa chansen att få den behandlad framgångsrikt.
Det är dock bara du som kan bestämma vilka risker du är villig att ta med din hälsa. Ställ frågor till din hematolog om riskerna med att inte få den behandling de rekommenderar. Fråga dem om dina risker för en andra cancer och vilka uppföljningstest du bör ha.
Prata sedan med dina nära och kära eller en psykolog om du behöver. Ta ditt beslut baserat på den information du har fått och vad som är rätt för dig. Om du känner att du inte har tillräckligt med information kan du också be om en second opinion på din behandling. Din hematolog eller läkare kan hjälpa dig att ordna en second opinion.
Vilka uppföljningstest ska jag ha?
Det finns inget specifikt protokoll för att göra uppföljningstest för andra cancerformer efter behandling. Detta beror på att vad du behöver beror på vilken typ av lymfom du hade, vilka behandlingar du hade och vilka delar av din kropp som påverkas.
Prata med din hematolog eller onkolog om vilka typer av uppföljningstest du bör göra. Men nedan är en guide till vad du behöver tänka på.
- Regelbundna blodprover som rekommenderas av din onkolog eller hematolog.
- Månatliga självbröstkontroller (rapportera förändringar till din husläkare så snart som möjligt), och mammografi och/eller ultraljud enligt din läkares rekommendationer.
- Årlig mammografi och ultraljud från 30 års ålder eller 8 år efter strålning mot bröstet om behandlingen var före 30 års ålder.
- Pap-utstryk som rekommenderas av din läkare.
- Årliga hudkontroller – oftare om din läkare rekommenderar det.
- Tarmscreening vartannat år från 50 års ålder och tidigare om din läkare rekommenderar det.
- Prostatakontroller årligen från 50 års ålder och tidigare om din läkare rekommenderar det.
- Vaccinationer som rekommenderas av din läkare.
Sammanfattning
- Lymfombehandlingar kan vara livräddande, men alla typer av behandlingar ger dig också en högre risk att få en andra cancer senare i livet.
- Andra cancerformer är inte ett återfall eller omvandling av ditt ursprungliga lymfom. Det är en annan typ av cancer som inte är relaterad till ditt lymfom.
- Behandling med strålbehandling kan ge dig större risk för en andra cancersjukdom i det område dit strålningen riktades.
- Kemoterapi kan öka risken för en andra blodcancer eller andra typer av solida tumörer.
- Hudcancer är den vanligaste andra cancern. Årliga hudkontroller är viktiga.
- Män och kvinnor kan båda få bröstcancer även om det är vanligare hos kvinnor. Om du har fått strålning mot bröstet, börja göra månatliga självkontroller och rapportera alla förändringar till din läkare.
- Håll dig uppdaterad med alla dina rekommenderade screeningtester, skanningar och vaccinationer.
- Fråga din hematolog, onkolog eller strålningsonkolog om dina risker för andra cancersjukdomar och gör en plan med dem för uppföljningsvård.
- Om du inte redan har en GP du litar på, leta efter en och låt dem veta om dina behandlingar och pågående risker. Be dem att ta kontakt med din hematolog, onkolog eller strålningsonkologer för vägledning om pågående uppföljningsvård.
